fbpx

Redan på 1920-talet presenterade en mycket ung läkare och psykiatriker i Italien i sin doktorsavhandling ”Pssicosintesi” sin numera välbekanta modell av det mänskliga psyket, den sk Äggmodellen eller det Ovala diagrammet.

Den unge läkaren och psykiatrikern var Roberto Assagioli, som föddes 1888 i Italien.

I sin modell visar han på sambandet mellan det omedvetna och förverkligandet av ett Själv, ett fortsatt centralt tema inom psykosyntesen. Han erbjuder psykosyntes som en väg för människor som vill leva sitt liv i både frihet och med egen kontroll och som vägrar att passivt underordna sig de psykologiska krafternas spel inombords. Han utvidgar sitt intresse och engagemang från individen till samhället med betoning på syntes mer än analys – från uppdelandet i mindre enheter till sammanfogande till en större helhet.

Äggmodellen är genialisk i sin enkelhet med sin symboliska betydelse av ägg som symboliserar livets tillblivelse och födelse.

1. Lägre omedvetna
2. Mellersta omedvetna
3. Högre omedvetna eller vårt övermedvetna
4. Det medvetna fältet
5. Det medvetna självet eller Jaget
6. Det transpersonella Självet
7. Det kollektiva omedvetna
8. Individuella gränser

Innehållet i psyket går mellan medvetenhet och omedvetenhet, mellan individen och det kollektiva. Streckade linjer i modellen, genomsläppligt som ägget och cellen.
Det här är inte en sanning. Det här är en modell. Den streckade linjen påminner oss om att ingenting är separat, vi är en del i allt som är.

Historia, nutid, framtid.

I centrum av ägget, av människans psyke, har vi det medvetna fältet (4). Det är det som är aktiverat nu när du läser detta. I mitten av medvetenheten finns ”Jaget” (5), ett pronomen som föreslår idén om en identitet och att känna sig själv både som den som observerar och som är det ständigt närvarande vittnet.

När vi ser på äggmodellen så finns det olika fält avdelade med streckade linjer. Det var Assagiolis sätt att visualisera att vi har ett lägre omedvetet (1) där våra tidigare minnen finns lagrade och gör sig påminda som drifter, impulser och emotioner från vårt lägre omedvetna, från vårt förflutna. Termen lägre har ingen värderande betydelse eftersom allt är sammanlänkat, utan handlar om äggets topologi. I utforskandet av det lägre omedvetna har psykologin mycket att tacka Freud och psykoanalysen för. Inom psykosyntesen sker dialogen med den här delen av vårt psyke med hjälp av symboler, som visualiseringar och drömmar samt med hjälp av närvaroövningar. Signalerna kommer inifrån och med hjälp av det arbete med avkodning som sker i psykosyntes, så kan vi integrera dem i vår medvetenhet.

Det mellersta omedvetna (2) är ett förmedvetet område precis på gränsen till medvetenhet. Här kan vi leta fakta i minnet. ”Vad åt jag i söndags?”, ”Vad har jag för möten nästa vecka?”, ”Vad hade vi för telefonnummer när jag växte upp?”. En del fakta kan ta litet längre tid att leta fram, men det medvetna fältet brukar vilja inkludera dem.

Ytterligare ett område av omedvetenhet brukar kallas det högre omedvetna (3) eller det övermedvetna. Vi kommer ibland i kontakt med kvalitéer inom oss som är en del av vår strävan att utvecklas. Kanske en skönhetsupplevelse väcker en önskan att skapa eller en upplevd orättvisa kan väcka en önskan att arbeta för ett rättvisare samhälle. Här finns en vilja bortom personlighetens uttryck, en strävan efter centrala livsprinciper, kreativitet, ett autentiskt uttryck och en existentiell längtan efter att få visa sin unikhet och vara sann.

I det högre omedvetna är vi som mest i kontakt med vårt högre Själv (6), vars spegling är det personliga självet eller ”Jaget”. Vi säger ofta själen i stället för det högre Självet.

Det högre Självet är ritat med halva stjärnan inom området för det högre omedvetna och halva stjärnan i området för det kollektiva omedvetna (7). Det är avsiktligt för att visa att vi både är unika och en del i allt.

Den yttre streckade linjen (8) får symbolisera att vi genom vår kropp har individuella gränser som människor.

Psykosyntesens resa handlar om att söka harmonisering av alla delar av personligheten genom att lära känna de krafter som ofta styr oss. Vi gör det genom att stärka det personliga ”Jaget”, den del inom oss som både kan observera, vara närvarande med viljan att välja.

Att uppleva livet med själen, att förverkliga själens kod och leva livet helt och fullt, det är inte något som är reserverat för de få. Det är något som är möjligt för var och en av oss.

Att bli allt vi redan är.

Ann Marie Lamb
Diplomerad Psykosyntesterapeut PSA®
Rektor vid Stiftelsen PsykosyntesAkademin

Beskrivningen av äggmodellen är främst inspirerad av Andrea Bocconis text i ”Psychosynthesis in Education”. Den finns också beskriven i Roberto Assagiolis bok ”Psykosyntes” och i andra texter.