Det är min erfarenhet efter många års arbete som terapeut att många människor är mer självkritiska än de själva inser. Det är också mycket vanligt när man blir varse sin självkritik, att man ändå tycker att den är berättigad eller nödvändig. ”Om jag inte var hård mot mig själv skulle jag inte få något gjort.” ”Om jag skulle sluta kritisera mig själv kanske jag blir självisk.” Men är det verkligen så, behöver vi vara hårda mot oss själva?

Om man iakttar hur man kritiserar sig själv, vad det egentligen är man säger till sig själv och med vilket tonfall, så kan man sen ställa frågan: skulle jag tala till en vän på det här sättet? Eller skulle jag önska att mitt barn fick en lärare som behandlade honom/henne på det här sättet? Om svaret på båda de frågorna är nej så är det troligt att den självkritik man ägnar sig åt är destruktiv, och värd att försöka komma till rätta med.

Den hårda självkritiken, den som inte är utvecklande utan bara får oss att må sämre, hänger ihop med skam. Att inte passa in och inte duga i andras ögon är en svåruthärdlig upplevelse för oss människor, särskilt när vi är små, och något vi till varje pris vill undvika. Hård självkritik kan ha som en funktion att kväva det livfulla och spontana i oss, för att vi inte ska riskera att dra på oss andras ogillande. Det är också så att det är lättare för oss at rikta kritiken mot oss själva än mot andra särskilt när vi är små, eftersom vi då är så helt beroende av de som tar hand om oss.

Men om man då inser att man är alltför hård mot sig själv och vill ändra på det, vad ska man då göra? Det är naturligtvis en alltför komplex fråga att kunna besvara på ett bra sätt i en kort text. Men ett bra första steg kan vara att lära sig känna igen den kritiska inre rösten. Hur låter den? När brukar den dyka upp? Om jag skulle föreställa mig den delen av mig som en egen person, hur skulle den se ut? Att på detta sätt lära känna sin inre kritiker gör det lättare att skapa lite distans och kunna ifrågasätta de alltför kritiska budskapen. Man kan säga att man på så sätt avidentifierar sig från sin inre kritiker.

I kommande bloggtexter kommer jag att ge fler tips på hur man kan minska sin destruktiva självkritik, och också säga mer om avidentifiering som en central princip i psykosyntes.

Fredrik Lundh
Legitimerad psykoterapeut
Diplomerad psykosyntesterapeut PSA(R)
Huvudlärare och handledare vid Stiftelsen PsykosyntesAkademin